Vad är Integralteori? »

 De tre modellerna hjälper mig att navigera, förstå, välja och placera verktygen och den önskade förändringen inom rätt kontext.

 Grunden är att "All mening som vi ger upplevelser är konstruerade av oss själva". Att vi genom dom val vi gör har ansvar för vår egen och vår omgivnings förändring uppåt oavsett vilket värderings- och tankesystem som vi agerar utifrån. Att i en vertikal kontext möta individen/organisationen där de/den befinner sig. Göra individen varse sina egna val, sin potential, ansvar och utveckling uppåt.

2.  I arbetet med att utveckla, varsebli och syna sin "status" i respektive ruta, är mitt arbete mycket inspirerat av psykologen Robert Kegans modeller. En teori om jagutveckling som bygger på en analys av vad som är subjekt och vad som är objekt i individens medvetande.

 Man brukar, utifrån Kegans model, tala om sexolika inre processer, eller jagprocesser: varseblivning, känslor, tänkande, tyckande, vilja och handlingsimpulser. Varje process kan kopplas till de olika rutorna här ovan beroende på förutsättning och uppdragets natur.

I. Att varsebli sitt beteende/funtion/roll. Den första fasen i utvecklingen av självinsikt i förhållande till tänkandet innebär att man lägger märke till ens egna typiska tankemönster.

II. Att analysera sitt beteende/funtion/roll.. Den andra fasen innebär att man rutinmässigt utvärderar de tankar och tankemönster

III. Att transformera sitt beteende/funtion/roll..I den tredje fasen försöker individen avsiktligt att transformera/förändra vissa tankemönster. Utveckla och öva sin förmåga att medvetet förändra(s), beronde på område.

3. Den tredje model är Spiral Dynamics - en model baserad på professor Clare W Graves studier och sen utvecklad av Dr Don Beck som arbetade jämte Nelson Mandela och De Klerk under demokratiseringen av Sydafrika. Modellen hjälper oss att kartlägga hur olika värderingssystem utvecklats och fortsätter att utvecklas.

 Modellen är tillämpningsbar på politiska system, ett företags personalpolitik samt på en elevs moralutveckling.

-  VAD ÄR INTEGRALTEORI?  -

 Integralteori  är ett perspektiv vilket möjliggör varseblivning av större sammanhang och inbegripa befintliga och vedertagna verktyg och kunskaper i ett sammanflätat vertikalt system. Teorin synliggör det minimum av variabler vi måste ta hänsyn till för att beskriva eller förstå en situation på ett någorlunda komplett sätt anpassa verktyg och på bästa vis främja utveckling inom aktuellt område.

(Följande sammanfattningar kring Integralteori är skrivet av min vän Pelle Billing och återfinns i sin helhet, tillsammans med mycket annat, på  Malmö Integrals hemsida)

[Teori] De fyra kvadranterna

Här kommer första delen i en serie där jag kommer att utforska grunderna i Integral Teori på svenska. Målsättningen är att få ytterligare Integralt material på svenska och även att få fram bra svenska ord på de engelska termerna.

Integral Teori är ett sätt att få större sammanhang i tillvaron, ett sätt att se det minimum av variabler vi måste ta hänsyn till för att beskriva eller förstå en situation på ett någorlunda komplett sätt. Den kändaste och mest framstående Integrala teoretikern är Ken Wilber, och han har sammanfattat alla de viktiga integrala insikterna i en teoretisk "stomme", en form av meta-teori, som man sedan konkret kan applicera på de mest vitt skiljda ämnen. Den teoretiska stommen kallar han för AQAL på engelska vilken står för "all quadrants, all levels" vilket i sin tur är en förkortning för "all quadrants, all levels, all lines, all states, all types". På svenska skulle vi kunna kalla det AKAL vilket i så fall blir en förkortning för "alla kvadranter, alla nivåer, alla linjer, alla tillstånd, alla typer". Detta kanske låter abstrakt så här till en början, men vi ska utforska det steg för steg med konkreta exempel på allt.

Ett bra ställe att börja är att definiera vad ett holon är. Ett holon är en helhet i sig men också något som är en del av något större, samtidigt som det måste tillhöra en levande varelse eller vara en levande varelse i sig. En cell är ett bra exempel, eftersom en cell är en helhet i sig men också kan vara en del av något större, vare sig det större är ett organ eller en bakteriekultur. Ett annat exempel är ord. Ord består av flera olika bokstäver, ord är en helhet i sig samtidigt som det kan vara en del av en mening. Ord är även en del av det inre hos en levande varelse, nämligen människan! Det allra mest självklara och intressanta exemplet på ett holon är en människa, som både är en helhet i sig men som också kan vara en del av en grupp människor, och vi kommer att utgå från människan som exempel när vi fortsätter utforska Integral Teori.

Ken Wilber

En av de viktigaste Integrala insikterna är att det inre är lika viktigt som det yttre, och det yttre är lika viktigt som det inre. Vi kan alltså inte reducera människans inre liv till människans yttre biologi, lika lite som vi kan reducera människans yttre biologi till människans inre liv. En annan viktig insikt är att det mesta här i världen kan delas upp i singular och plural, och när det gäller människan innebär det att antingen pratar jag om människan som individ eller människan som del av en grupp av människor. Om vi kombinerar det inre och det yttre med singular och plural, så får vi fyra olika kombinationer: inre-singular, yttre-singular, inre-plural och yttre-plural. Varför gör vi då denna uppdelning och vad kan den ge oss för information?

Kombinationen av inre-singular är helt enkelt en människas inre liv, det vi också skulle kunna kalla subjektivitet. Kombinationen av yttre-singular är istället en människas yttre, såsom biologi och beteende, vilket vi också kan kalla objektivitet. Om vi fortsätter med inre-plural så ger detta oss helt enkelt intersubjektivitet, dvs det utrymme i vår inre värld där vi kan möta och förstå andra människor och därmed bygga en relation. Intersubjektivitet medger även att vi kan utbyta värderingar och kanske även få gemensamma värderingar och sträva mot samma mål. Slutligen har vi även yttre-plural vilket ger oss interobjektivitet, dvs de yttre aspekterna av hur grupper av människor interagerar. Exampel på detta är hur samhället är uppbyggt inkluderande finansiella system, osv.

Dessa fyra kombinationer vi får genom att kombinera inre, yttre, singular och plural kallas de fyra kvadranterna (se diagram nedan)

Ett tecken på att dessa fyra kvadranter inte är slumpvis utvalda utan de facto är mycket viktiga för upplevelsen av att vara människa är att de finns inbyggda i princip alla språk. Första person singular, eller "jag", representerar helt enkel subjektivitet (inre-singular). Andra person singular/plural eller "du/vi" representerar vidare inter-subjektivitet (inre-plural). Slutligen har vi tredje person singular eller "det" som representerar objektivitet (yttre-singular), och även tredje person plural eller en grupp med "det" som står för inter-objektivitet (yttre-plural).

Slutligen får vi alltså fyra kvadranter. Den första är övre vänster kvadrant (ÖV) som representerar subjektivitet. Exempel på innehåll i denna kvadranten är en människans inre liv, tankar, känslor, värderingar, osv. Vidare får vi en övre höger kvadrant (ÖH) som motsvarar objektivitet. Exempel här är en människans biologi, beteende men även bearbetningen av information i hjärnan. Nästa kvadrant är nedre vänster kvadrant (NV), alltså intersubjektivitet. Här finner vi våra relationer till andra människor, en grupps värderingar och den kultur som präglar en grupp av människor. Den fjärde och sista är nedre höger kvadrant (NH) vilket alltså motsvaras av interobjektivitet. Exempel på vad vi finner här är hur samhället fungerar, informationsflödet i ett företag och vetenskaper såsom systemteori.

En podsändning om de fyra kvadranterna hittar du här.

[Teori] Utvecklingslinjer eller Linjer

Det förra blogg-inlägget handlade om de fyra kvadranterna, och hur vi m h a dessa kan uppmärksamma de fyra olika dimensioner av verkligheten som vi levande varelser (holoner/människor) upplever. Vi fortsätter nu diskussionen genom att prata om utvecklinglinjer, något som finns i alla fyra kvadranter.

Howard Gardner har myntat uttrycket multipla intelligenser, vilket kort sammanfattat betyder att vi människor inte bara har en typ av intelligens utan att det finns en mängd olika saker man kan vara duktig på eller väl utvecklad i. Utvecklingslinjer bygger vidare på och expanderar begreppet multipla intelligenser genom att inkludera alla de centrala färdigheter/förmågor hos människor som vi idag känner till. I första hand ska vi i den här texten begränsa oss till de utvecklingslinjer som vi finner i övre vänster kvadrant (singular-inre) samt övre höger kvadrant (singular-yttre), eftersom dessa är de mest välkända och studerade. Med andra ord kommer det att handla om på vilka olika sätt en enskild individ kan växa och utvecklas över tiden.

Allt tyder på att det finns tre huvudsakliga grupper av utvecklingslinjer hos en människa:
1) Kognitiva/medvetande-strömmen
2) Jag-relaterade strömmen
3) Begåvnings-strömmen

Den första gruppen handlar framför allt om kognition, vilket har studerats av bl a Piaget, Commons och Richards, samt Susanne Cook-Greuter på Harvard. Kognition handlar om människans tankeprocesser, hur vi bearbetar information och delvis också själva varseblivningen (perception). Kognitiva processer inkluderar både det som är medvetet och omedvetet vad gäller informationsbearbetning och upplevelse av verkligheten. Således är kognition centralt för det mänskliga medvetandet, och man kan se det som spindeln i nätet vad gäller våra olika utvecklingslinjer. Kognition är det som är spjutspetsen när det mänskliga medvetandet utvecklas, och det är kognition som ger medvetandet sin huvudsakliga struktur. En viktig faktor man kan studera för att följa kognitionens/medvetandets utveckling är vår förmåga att ta gradvis fler perspektiv på tillvaron, mer om detta i ett senare blogg-inlägg (se även denna podsändning).

Den andra gruppen innehåller Linjer såsom utveckling av värderingar, moral, interpersonell utveckling, intrapersonell (emotionell) utveckling och genus/könsidentitet. Dessa jag-relaterade utvecklingslinjer kan ha utvecklats väldigt olika långt i en och samma individ, man kan alltså inte prata om personlig utveckling utan att specificera vilken Linje man pratar om. Däremot är det så att dessa jag-relaterade strömmar begränsas av hur långt kognitionen har utvecklats, eftersom kognitionen är spjutspetsen som bereder väg för de jag-relaterade linjernas utveckling. Med utveckling av genus/könsidentitet menas inte vilket könsidentitet man har från början, utan hur ens förhållningssätt till denna identitet utvecklas över tiden.

Den tredje och sista gruppen handlar om olika begåvningar och hur dessa kan utvecklas över tiden. Givetvis är det så att man kan födas med olika stor begåvning för olika saker, men samtidigt kan man alltid utveckla begåvningarna stegvis och därför inkluderar vi även dem i begreppet utvecklingslinjer. Howard Gardner har studerat just denna grupp av Linjer, och har då kallat dem för multipla intelligenser. Viktiga begåvnings-linjer är logisk-matematisk utveckling och viso-spatiell förmåga samt kinestetisk, musikalisk och dramatisk begåvningsutveckling.

Ofta finner vi att en människas specialbegåvning finns i en eller max två Linjer, det är därför av stort personligt värde att identifiera var ens egen styrka finns eftersom man förmodligen trivs bäst i ett jobb där man får utnyttja denna begåvning. Att odla sin styrka är därför inte nödvändigtvis något egocentrisk utan kan ses som ett sätt att stärka den gåva man kan bidra med i samhället och till andra människor. Svagheter är i första hand intressanta att identifiera om de är så svaga att de orsakar problem för en i livet, även om det givetvis aldrig är fel att jobba även på sina svagare områden. Ibland pratar man om en människas tyngdpunkt (center of gravity) vad gäller utveckling och då menar vi kombinationen av var de kognitiva och jag-relaterade strömmarna befinner sig.

[Teori] Stadier, Nivåer eller Strukturer

I förra blogg-inlägget tog vi upp utvecklingslinjer, dvs att det finns flera olika former av intelligenser och färdigheter hos en människa. Dessa olika Linjer kan givetsvis växa och utvecklas över tiden, därav namnet utvecklings-linjer. Inte bara nog med att vi alla kan växa och utvecklas på dessa olika sätt, utan det man sett i modern forskning är att det finns gemensamma Stadier som alla går igenom allt eftersom man kommer vidare längs en viss utvecklingslinje. T ex har man sett att vad gäller moralutveckling så sker utvecklingen från egocentrism till etnocentrism till världscentrism (och t o m vidare till Kosmo-centrism enligt Ken Wilber). Vad betyder då detta? Jo, det betyder att i början av vår moralutveckling så klarar vi bara av att bry oss om oss själva och ingen annan. Om vi utvecklas vidare lämnar vi detta egocentriska stadie och når det etnocentriska, vilket betyder att vi inte bara kan bry oss om oss själva - vi kan också bry oss om andra människor i vår familj/grupp/region, och ta hänsyn till deras behov när vi fattar beslut. Nästa potentiella steg i utvecklingen är att vi klarar av att bry oss om alla människor oberoende om de tillhör vår grupp eller inte, vi inser att alla människor är viktiga oberoende av var de kommer ifrån. Detta  kallas en världs-centrisk moral, och den representar en hög utvecklingsnivå (även om vi är många som tar den för givet numera i Sverige). Sista kända nivån är den vi kallar Kosmocentrisk, och den innebär att vi bryr oss om den kreativa impulsen i sig, den impuls i Kosmos som gör att evolutionen hela tiden drivs framåt och går mot högre och högre nivåer av komplexitet.
(Notera att Kosmos med stort K inte bara innebär rymden och materia, utan lika mycket den inre värld vi finner hos holoner).

Ett annat exampel på utvecklingsstadier är de Stadier vi finner längs värderings-Linjen; dvs hur värderingssystem utvecklas. Det mest välkända sättet att beskriva hur värderings-Linjen utvecklas hos människor är Spiral Dynamics (SD). SD använder sig av ett färgschema för att underlätta diskussionen kring olika stadier (dvs varje Stadium får en färg). Det första stadiet kallas Beige, och de dominerande värderingar då är överlevnad, skydd och mat för dagen. I miljontals år var detta det dominerande värderingssystemet bland människor, medan det idag ffa är hemlösa som befinner sig inom detta värderingssystem. Nästa stadium kallas Lila ("purple" på engelska), och motsvaras av stamsamhället där alla delar på maten och kollektivet är viktigare än individen. Genom att man fortfarande bokstavligt tror på magiskt tänkande och ser naturen som något farligt och levande hålls stammen ihop, och olika former av ritualer är oerhört viktiga för att skapa trygghet och samhörighet. Nästa stadium kallas Röd, och det uppträdde för första gången i historien när människor kognitivt var redo att se sig själv som separata individer. Röd handlar om att bryta sig ur stammen, dominera andra, erövra, starkast vinner och inte lita på någon annan. I moderna samhällen är det ffa barn, ibland tonåringar och kriminella som handlar utifrån detta värderingssystem. När utvecklingen går vidare uppstår Blå som eftersträvar lag, ordning, traditioner, gott mot ont, bokstavstroende religioner och liknande. Kaoset som uppstod av Röd kontrolleras av Blå, och Blå värderingar är grunden för att kunna bygga välorganiserade samhällen. Detta sista är viktigt att komma ihåg eftersom många idag ogillar Blå värderingar rakt av.

Efter Blå finner vi Orange, vilket är grundbulten för moderna demokratier. Orange handlar om att vara rationell, effektiv, produktiv, frihet för alla individer men även att vara materialistisk. Det var först när Orange ursprungligen uppstod i världen som vi fick Upplysningen på 1700-talet och efterföljande demokratier. Orange medförde också modern forskning och kunskapssökande bortom religiös dogma. Orange har så småningom utvecklats till Grön, och Grön är idag det dominerande värderingssystemet i Sverige. Grön betonar ffa pluralism och att alla är olika. Det viktigaste är att ta hänsyn till alla, och man säger ofta grejor som att "du gör din grej, jag gör min grej" för att betona hur långt man nått i sin öppenhet och tolerans. Vidare upplevs all sanning som relativ, man värnar mycket om miljön och jobbar hårt mot diskriminering. Grönt medför många fina och viktiga kvaliteter till världen, men problemet är att eftersom alla människor måste vara lika och inte får jämföras, samtidigt som all sanning ses som relativ, så är det svårt för Grön att acceptera att det finns utvecklings-stadier såsom beskrivs i detta blogg-inlägg.

Slutligen kommer vi fram till Gul som är den första Integrala nivån. Gult är den första nivån som kan se alla tidigare nivåer och den gradvisa utveckling som sker hos alla individer och den utveckling som skett i världen över årtusenden. Gult betonar vikten av utveckling hos alla människor och hos samhället/kulturen i sig, eftersom Gult är första nivån som på riktigt kan se och uppskatta den utveckling som ständig sker. Gult förstår också att inget av de tidigare stadierna får ha ett åsiktsmonopol, hur gärna de än skulle vilja det eftersom det finns viktiga insikter hos varje nivå som behövs för ett fungerande samhälle och för att vara en fungerande individ. Det finns även en eller två nivåer bortom Gult som har börjat komma fram runt om i världen och som också börjats beskriva så smått, men för denna översikt av Spiral Dynamics så nöjer vi oss med de sju första nivåerna.

I ett senare blogg-inlägg kommer jag även att gå igenom människans kognitiva utveckling och då ffa utvecklingen av förmågan av perspektiv. Människans kognitiva utveckling är den Linje som ligger till grund för alla andra utvecklingslinjer inklusive moral- och värderingsutveckling som vi diskuterat idag.

[Teori] Tillstånd eller Medvetandetillstånd

I tidigare inlägg har vi diskuterat olika utvecklingslinjer hos människan och hur vi alla över tiden kan växa i respektive Linje. Integralt tänkande visar oss också att vår utveckling längs dessa linjer går igenom Stadier eller Nivåer som är gemensamt för alla människor världen runt oberoende av kultur, trots de stora kulturella skillnader som givetvis finns. Stadier eller nivåer är till sin natur väldigt tåliga strukturer, som när de en gång väl etablerats finns på plats tills vidare, om inte kroppen råkar ut för en katastrof såsom hjärnblödning eller dylikt.

Men vi vet ju alla att vårt mående inte är stabilt från dag till dag. Ibland känner vi oss ytterst skärpta och i full kontakt med vårt inre, medan andra dagar är vi trötta, slöa och får ingenting gjort. Detta kan inte förklaras med vilket stadium vi uppnått i respektive utvecklingslinje, utan det handlar istället om att vi befinner oss i olika Tillstånd från dag till dag och från timme till timme.

Ett Tillstånd, eller Medvetandetillstånd, är helt enkelt de begrepp vi använder för att förklara de kortsiktiga fluktuationer vi alla upplever i livet. Många har säkert hört talas om begreppet “Flow”, och det är ett försök att förklara varför vi går in i ett annat medvetandetillstånd när vi gör något vi är duktiga på och dessutom älskar att göra. Men det finns mer specifika och konkreta sätt att dela in våra medvetandetillstånd...

Det enklaste sättet att förstå våra olika tillstånd är att dela in dem i:
1) Vaken
2) Drömsömn (REM-sömn)
3) Djupsömn

Vi genomgår alla dessa tre olika tillstånd varje dygn, och förutom att respektive tillstånd medför olika subjektiva/inre upplevelser, så kan tillstånden mätas objektivt/utifrån. För att mäta detta använder man enklast en EEG-maskin (elektroencefalogram) som registrerar hjärnans elektriska aktivitet. Frekvensen i hjärnans elektriska aktivitet avtar gradvis från 1) till 3) ovan, på så vis att vakenhet motsvaras av beta/alfa-vågor, drömsömn av theta-vågor och djupsömn av delta-vågor.

Det man också sett genom att göra experiement på erfarna meditatorer (personer som mediterar regelbundet) är att hjärnvågor också förändras vid meditation. I vaket tillstånd med öppna ögon går vi runt med beta-vågor (13-40 Hz) i hjärnan. När vi sedan sätter oss ned, sluter ögonen och slappnar av slår hjärnan istället om till alfa-vågor (8-13 Hz). Alfa-vågor motsvarar därför avslappning men också att ha ett avslappnat fokus. De flesta som mediterar befinner sig i alfa under sin meditations-stund. Erfarna meditatorer kan däremot ta sig djupare ned och nå Theta (4-7 Hz) trots att de fortfarande är fullt vakna och inte alls drömmer; detta brukar åtföljas av upplevelser där man ser vitt ljus, speciella symboler eller dylikt. Slutligen kan de som tar sig riktigt djupt ned nå Delta (0,5-4 Hz), vilket motsvarar av en känsla av tomhet, eller att allt är en enhet.

På engelska pratar man ofta om gross, subtle och causal tillstånd - vilket respektive motsvaras av vaket tillstånd, dröm/theta-tillstånd och djupsömn/delta-tillstånd som vi diskuterat ovan. Möjligen skulle man kunna översätta dessa begrepp till grovt medvetande (gross), fint medvetande (subtle) och kausalt medvetande (causal). Ibland lägger man även till begreppet non-dual, eller icke-två på svenska, vilket är det högsta kända andliga tillståndet man kan uppnå.

Tillstånd eller medvetandetillstånd är alltså de skiftningar vi upplever från dag till dag och från timme till timme. Viktigt att komma ihåg är emellertid att ibland uppnår människor tillstånds-platåer, vilket t ex kan innebära att man står i kontakt med ett kausalt medvetandetillstånd i månader eller t o m år. Ett annat exempel är en idrottare som “är i form” i några månader men sedan “kommer ur form”. Detta är ett konkret exempel på hur olika Tillstånd eller tillstånds-platåer i kroppen eller medvetandet påverkar oss alla.

[Teori] Typer

Efter att tidigare ha diskuteratkvadranter, utvecklingslinjer, stadier och tillstånd så är vi framme vi den femte och sista grundbulten i AQAL, nämligen Typer. Med typer menar vi helt enkelt att ett visst stadium i en viss utvecklingslinje kan ta sig olika uttryck. Man kan alltså gå igenom olika stadier på olika sätt, något som egentligen är ganska självklart och okontroversiellt.

En vanlig typindelning är maskulint och feminint. Observera att maskulint och feminint är något helt annat än manligt och kvinnligt, eftersom en person alltid har både maskulina och feminina element och tendenser i sig. På gruppnivå så är det vanligare att män har mer maskulint än feminint i sig, och vice versa för kvinnor, men på individnivå kan det se väldigt olika ut.

De mest grundläggande maskulina tendenserna är att betona självständighet och frihet, medan de mest basala feminina tendenserna är att betona gemenskap och samhörighet. Den ena typen är inte bättre än den andra, utan det är helt enkelt två olika sätt att förhålla sig till världen oberoende vilken utvecklingslinje och nivå vi pratar om. Dessutom är det så att även om den ena polariteten ofta överväger hos en individ, så är det bra att åtminstone till viss del integrera den motsatta polariteten.

För att förstå detta bättre kan vi ta moralutveckling som exempel, och om vi applicerar maskulina/feminina typer på den utvecklingslinjen så ser varianterna ungefär ut så här:

Det maskulina betonar rättvisa, konsekvenser, gränsdragning, lag och ordning
Det feminina betonar medkänsla, förlåtelse, vända andra kinden till.

Givetvis påverkas också detta av vilken stadium av moralutvecklingen vi diskuterar, men exemplet ovan ger ändå en uppfattning om hur vi praktiskt kan använda oss av typer. När vi väl inser att två olika moraliska ställningstagande helt enkelt kan bero på vilken typ man föredrar, är det lättare att få förståelse för andra perspektiv och att t o m kunna integrera den motsatta typen i sig själv. Självfallet vet vi från Integral teori att skillnader i moraluppfattning även kan bero på vilket stadium vi befinner oss på, men för att inte alltid snöa in oss på stadier så är typer ett viktigt komplement.

LÄNKAR:

Integral Institute

Matrix Integral

Nordic Integral

Next Step Integral