Visst lyssnade killarna p¿ Holmaskolan n¿r MFF-arna Matias Concha och Marcus Winqvist talade sig varma f¿r samarbete och lagmoral. Men riktigt trollbundna blev de f¿rst n¿r bolltrixandet satte ig¿ng. Foto: Bonny H¿kansson

MALMÖ. Stämningen har blivit lugnare på Holmaskolan. Lärarna behöver ägna mindre tid till att reda ut bråk och till att skapa arbetsro.
Bakom framstegen ligger en längre tids medveten satsning på konflikthantering där såväl elever som lärare, övrig skolpersonal och föräldrar är indragna i arbetet.
- Målet är att få en bättre arbetsmiljö för alla. Vi jobbar långsiktigt och har inte förväntat oss snabba resultat. Det är två steg framåt och ett tillbaka som gäller, säger Birgitta Spjuth, rektor på Holmaskolan.
Hon ville inte måla skolans situation i dystra färger, men sticker inte under stol med att det under de senaste åren varit alldeles för vanligt att eleverna löst konflikter med våld.
- Det kan till exempel vara så att någon elev kallar en annan för "jävla hora" och får en knytnäve som svar. Sedan är ett bråk igång som är mycket svårt att reda ut på ett positivt sätt.
Med hjälp av projektpengar har skolan sedan i höstas kunnat anlita särskilt kunnig personal som på bred front agerat för att skapa en annan grundatmosfär i skolan.

Skapandet av medlingsgrupper, kill- och tjejgrupper, metodundervisning för lärarna, massage på lektionstid och nolltolerans när det gäller könsord och svordomar är några grepp som använts.
Lärarna vittnar om att kraftsamlingen lett till framsteg men också att en följd blivit att det pratas mer öppet och utan skygglappar om de problem som fortfarande finns.
Eleverna har genom dramaövningar, rollspel och fantasifulla lekar lockats att lära sig hantera ilska och att lösa konflikter sinsemellan.
- Vi lär till exempel ut stopptecknet. När man blir arg och ser rött gäller det att besinna sig, räkna för sig själv och vänta i lugn och ro på grönt. Då hinner den värsta ilskan rinna av och bråket förvärras inte av våld, säger Michael Högberg, dramapedagog som specialiserat sig på konflikthantering.
Han talar mycket om vikten av sätta fokus på det positiva hos barnen, att inte bestraffa eller kränka ens när elever gör fel. En metod är "omtolkning".
- Istället för att säga åt ett barn som gungar på stolen att sluta med det, frågar man om han sitter obekvämt och erbjuder sin egen stol. Viskar han sen med kompisar försöker man lägga sig i samtalet och låtsas som man vet vad det gäller. Ungarna blir överrumplade, men känner sig sedda och det kan vara början på en bättre kontakt, förklarar han.
Men arbetet är inte sällan komplicerat. När Michael Högberg bad barnen att över helgen rita ett porträtt av en idol, med ambitionen att det skulle vara någon annan än en superhjälte kom en pojke med en teckning av sin kusin.
Michael blev glad och tänkte att han fått killen att förstå att det också finns vardagshjältar att se upp till.
- När jag frågade varför han valt kusinen fick jag svaret "han har dödat 64 fiender i kriget i Bosnien". Jag blev helt överrumplad och insåg att det finns ett helt annat perspektiv på konflikter.

Holmaskolan domineras av barn från invandrarfamiljer och personalen är överens om att det är föräldrarna som har nyckeln till ett framgångsrikt arbete. För att få med sig dem har skolan startat särskilda föräldragrupper och sett till att föräldrar som vill kan få tolkhjälp i kontakterna med skolan.
- Även om vi inte bara sett framgångar är helhetsintrycket absolut att det gjort föräldrarna mer intresserade av skolan, säger Birgitta Spjuth.
Nästa steg kan bli att skapa ett samarbetskontrakt mellan skolan, eleven och hemmet. Där ska alla parter lova att följa regler som man gemensamt sätter upp för umgängessättet i skolan.

Sidan är utskriven från: sydsvenskan.se